Referenser till minnesåterkonsolidering och HR-KBT

Här kommer några referenser kring teorin om minnesåterkonsolidering och hur det kan tillämpas i psykoterapi.Texterna är sorterade efter datum.Här kan du följa den vetenskapliga utvecklingen. Även näraliggande artiklar som om inre bilder (mental imagery) och medvetandet presenteras.



Jonathan Lee. Reconsolidation: maintaining memory relevance. Trends in Neuroscience 2009;32:413-420.

Lee fokuserar i denna artikel särskilt på betydelsen av minnesåterkonsolidering för att uppdatera minnet så att det blir mer användbart för att förutsäga framtiden och skapa möjlighet till en god anpassning till nya livsomständigheter. När minnet är aktiverat är det formbart, plastiskt, igen. Minnesåterkonsolidering är en grundläggande process i den pågående förändrings och lagringsprocessen av minnen.

Vid superminne, som PTSD, hypermnesi, har denna mekanism lett till negativ förstärkning och terapin syftar till att få gång en fungerande positiv,ångestminskande, återkonsolideringsprocess.
---------------------------------------------------------
Karim Nader och Oliver Hardt. A single standard for memory: The case for reconsolidation. Nature Reviews/Neuroscience 2009;10:224-234.

De påpekar hur den tidigare synen var att en upplevelse först lagras i ett korttidsminne och sedan befästes genom en konsolideringsprocess med ny proteinsyntes i hjärnan, synaptisk konsolidering, till ett långtidsminne. Detta långtidsminne ansågs relativt stabilt, även om det kunde glömmas. Med upptäckten att ett uppväckt minne blir flyktigt och måste konsolideras en gång till, minnesåterkonsolidering, har ändrat på denna förståelse.

Begreppet konsolidering används i två betydelser: den ena som handlar om längre tid, hur minnet blir oberoende av hippocampus, och den andra och som handlar om timmar och betyder konsolidering på synapsnivå. Minnesåterkonsolidering handlar om denna snabba konsolidering.

Experiment visar att minnen kan släckas ut efter att de aktiverats om man ger exempelvis elshock, farmaka som hämmar bildning av protein (proteinsyntes), och nyinlärning. Men om konsolideringen ägt rum så sker inte denna utsläckning. Sedan kan man förbättra minnet vid konsolideringsfasen med kemiska substanser.

De poängterar instabiliteten hos minnet vid återväckande och hur det åter blir stabiliserat vid rekonsolidering.
---------------------------------------------------------
Oliver Hardt, Einar Örn Einarsson, och Karim  Nader. A bridge over troubled water: reconsolidation as a link between cognitive and neuroscientific memory research traditions. Annual Review of Psychology 2010; 61:141-67.

I denna artikel jämförs resultaten från psykologisk forskning, så kallad kognitiv psykologi, som hos människor med olika metoder studerat minnet, med det neurovetenskapliga forskningsområdet som huvudsakligen studerat minnesfunktionen hos försöksdjur.

Författarna ser minnesrekonsolidering som en förenande länk mellan dessa två forskningstraditioner. Forskning kring hur minnen förvanskas och glöms kan göras förståelig utifrån begreppet minnesrekonsolidering vad gäller bägge forskningstraditionerna. Minnesrekonsolideringen kan förklara dels hur ett minne kan stärkas genom repetition, dels hur det kan förändras genom att ny information byggs in vid tillfället då minnet är aktiverat. Detta är en viktig funktion som gör att ny information kan byggas in i minnet och vi kan då bättre anpassa oss till nya omständigheter.
http://www.annualreviews.org/doi/abs/10.1146/annurev.psych.093008.100455

----------------------------------------------------------
Schiller D, Monfils Marie-H, Raio CM, Johnson DC, LeDoux JE, Phelps EA.
I denna experimentella studie på människor aktiverades ett äldre rädsleminne och utsattes sedan för expneringsbehandling inom tidsramen för minnesåterkonsolidering. Detta jämfördes med expneringsbehandling i en annan grupp med samma rädsleminne, men utan aktivering av rädsleminnet innan. Det blev effektivare och mer långsvarig minskning av rädsleminnet hos den groupp som genomgick minnesåterkonsolidering efter aktivering av rädsleminnet.
--------------------------------------------------------
Göran Högberg, Davide Nardo, Tore Hällström, Marco Pagani. Affective psychotherapy in post-traumatic reactionsguided by affectiveneuroscience: memoryreconsolidation and play. Psychology Research and Behavior management, 2011;4:1-10.

I december 2023 har denna artikel blivit öppnad över 17 000 gånger, vilket är mycket!

Denna artikel ger en teoretisk sammanställning av neurovetenskapens aktuell kunskap om traumatiska minnen och hur detta kan förstås i samband med psykoterapeutisk behandling. Artikeln mynnar ut i att minnesrekonsolidering är en viktig mekanism vid framgångsrik behandling av traumatiska minnen och protokollet för affektiv KBT (affektiv terapi) presenteras i sina grunddrag.
https://www.dovepress.com/affective-psychotherapy-in-post-traumatic-reactions-guided-by-affectiv-peer-reviewed-article-PRB



--------------------------------------------------------
Thomas Ågren, Jonas Engman, Andreas Frick, Johannes Björkstrand, Elna-Marie Larsson, Tomas Furmark, Mats Fredriksson. Disruption of reconsolidation erases a fearmemory trace in the human amygdala. Science 2012;337.

Författarna lät människor bygga upp en rädslereaktion som de kunde notera med magnetkamera. När deltagarna i projektet fick återuppleva minnet men samtidigt fick sin rekonsolidering störd, så minskades sedan rädslereaktionen.  Denna forskning visar att minnesrekonsolidering är en viktig mekanism hos människor när det gäller att minska rädslan kopplad till minnet av negativa händelser.
-----------------------------------------------------------
Antoine Besnard, Jocelyne Caboche, Serge Laroche. Reconsolidation of memory: a decade of debate. Progress in Neurobiology 2012;99:61-80.

I denna artikel poängteras hur forskningen om minnesrekonsolidering funnits som begrepp tidigare men återuppstått och fått ny stor betydelse de senaste tio åren. Artikeln är en genomgång och översikt av forskningen. Författarna visar att vid starka minnen så behövs längre tid för minnes-aktiveringen. En annan sak som poängteras är att minnesrekonsolideringen underlättas om det finns tydlig ny information vid det nya inlärningstillfället. I artikeln kommenteras både farmakologisk och psykoterapeutiska metoder för att använda sig av minnesrekonsolidringsmekanismen. Författarna hoppas att detta kommer att underlätta behandlingen av hyperminnet (hypermnesia) som plågar människor med skrämmande minnen.
-----------------------------------------------------
Bruce Ecker, Robin Ticic, Laurel Hulley. Unlocking The Emotional Brain.Routledge 2012.

I denna bok presenterar författarna teorin om minnesåterkonsolidering och presenterar ett behandlingsprotokoll, coherence therapy, som relaterar till teorin om minnesåterkonsolidering.

http://www.coherencetherapy.org/files/Unlocking_the_Emotional_Brain-Ch1.pdf
-----------------------------------------------------------
Rodriguez , Campos , Forcato , Leiguarda, Maldonado, Molina, Pedreira. Enhancing aeclarative memory in humans: the effect of clonazepam on reconsolidation. Neuropharmacology 2013;64:432-442.

Denna artikel bygger på inlärningsexperiment där personer fick lära sig olika stavelser i par. Sedan fick de nästa dag komma ihåg testet, det vill säga väcka minnet, en grupp fick även aktivera, sätta igång minnet, genom att de fick en ledtråd som satte igång minnet. Sedan fick en del patienter en psykotrop substans, clonazepam; det är ett lugnande preparat av benso-typ, liknande valium och sobril. De som fick sitt minne aktiverat inom fyra timmar fick bättre resultat vad gällde att komma ihåg.

Slutsats: För minnesrekonsolidering behövs en aktivering av minnet, rekonsolideringen måste ske inom senast 4 timmar, psykotropa substanser kan påverka minnesrekonsolideringen.
---------------------------------------------------------
Lotten Wiklund. Så förändras hjärnan vid terapi. Forskning & Framsteg i samarbete med Modern psykologi 2014, specialnummer.

I denna populärvetenskapliga artikel går författaren igenom teorier för minnet och hur de hänger ihop med teorier för hur psykoterapi fungerar. Ett fokus i artikeln är minnesrekonsolidering och psykoterapi.

http://fof.se/tidning/2014/3/artikel/sa-forandras-hjarnan-vid-terapi

Niclas Lakso Uppsats om humörkartor

Denna uppsats av Nicklas Lakso vid BUP Farsta har han skrivit som en del av sin psykoterapiutbildning. Den innehåller intressanta resnomenag om känsloreglering i allmänhet och användande av humörkartor i synnerhet.

Presentation av Josph Wolpes teori och metod, motbetingning
Denna översiktsartikel presenterar boken av Wolpe om motbtingning(reciprocal inhibition) Dnna princip är central i HR-KBT där positiva känslor och minnen uppmuntras och stimuleras, som en inramning till de negativa känslor som finns i traumatiska minnen.https://www.cambridge.org/core/journals/bjpsych-advances/article/psychotherapy-by-reciprocal-inhibition-wolpes-unique-legacy-to-the-evolution-of-cognitivebehavioural-therapy/A34DE39AC4C20EA598209C8150F9117FD

I denna artikel visar författarna Steinfurth, Kanen,Raio och andra hur minskning av rädsleminnen sker mycket mer effektivt om det sker under minnesåterkonsolidering än utan.
Steinfurth, Kanens, Raio et al. Young and old Pavlovian fear memories can be modified with extinction training during reconsolidation in humans. Learning and Memory 2014;21:338-341.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4061428/